Idag har jag tränat.

*väntar med att skriva tills hyllningsrop, jubel och applåder lugnat ner sig*

Sprang hutlösa 11km. Trodde jag skulle upp för en liten "knix". "Knixen" visade sig, med Eniros hjälp, vara 2,5 km. Ja, uppför, hela tiden. Men jag är inte den som klagar, jag gillar ju sånt.

Rundan var oväntat mycket kuperad. Mest uppför kändes det som. Vägen ner var plågsam. Fick plötslig smärta i axlar, och rygg. Så ont att jag fick stanna och stannar jag när det är nerför, motvind och knappa kilometern kvar till slutmålet så har jag ont. Blev gubbjogg tillbaka till jobbet. Har nu ont, eller är typ öm eller nåt. Mår illa av det...

Undra vad det är? Kopplat till smärtan i luftrören som uppkommer efter ca 5 km? Kopplat till ca 12 månaders ångest toppat med hemskheter som inte någon människa borde drabbas av?

Jag är trött nu. Choklad kanske kan dämpa det hela...

Första på läääänge. Tog Linus och lite pick och pack och drog till Njörönda för att sällskapa med syrran lite. Fick sällskap av henne runt juniskär-skottsund. Jag med vagnen och hon på cykeln. Myyyycket trevligt! Har ju världens bästa syster!

Pratade och skrattade. Åkte sedan till Kisse för att gratta gamlingen Filip och hälsa den nya medlemen i familjen välkommen. Såååå liten! Herregud. Ossian blev genast väldigt stor, Filip blev myndig och LInus fick moppemusche. Ja, se vad en bäbis kan åstadkomma.

Ja, en blivande stjärna på detta månne? Håller sig dock inomhus än så länge men talangen lyser igenom när han svischar fram genom lägenheten till fots med stöd mot vadhelst han har i närheten...

gud bevare mig väl... vart skall detta sluta min lilla vilda bebis!pojke!

Till Sundsvall men är totalt borta ändå...

Så otroligt skönt att vara hemma hos min familj.

De senaste dagarna har varit svåra att förstå och kommer ta lång tid att få allt att sjunka in, om det någonsin gör det.

Jag tycker det är HÖG tid för en tjejkväll...

Jag pallar inte mycket mer, och pallar inte jag mycket mer så måste det innebära att morsan är på bristningsgränsen.

Nu får det vara nog med elände och problem, ångest, oro och sorg.

Va fan har vi gjort Murphy?

Dagens sanningar:

• När allt är som värst kan det bara bli värre
• En olycka kommer sällan ensam
• Blod är INTE tjockare än vatten
• Du väljer dina vänner men inte din familj

Over and out

och jag rör till det mer än någonsin!!!

Ska iväg på dagis. Ja, jag säger dagis eftersom inte en enda person fattar vad jag menar när jag försöker vara duktig och säga förskola.

Har nog en uniform nu iaf. En blå från flygvapnet. Helt fel, men kanske kan hjälpa mig att flyga fram i skogen?

Resorna verkar krångla, har fått flera biljetter som jag inte borde ha, men inga biljetter som jag vill ha...

GAH!

Måste skynda lite nu

Japp, Limpan heter nu officiellt:

Linus Erik Signar Kobra Bergman

Ja, vi saknar faktiskt Boran både jag och maken. Synd att det ligger så långt bort annars hade vi lätt bott kvar!

Kanske världens bästa lägenhet!