Alla inlägg under november 2010

Av Bergman - 28 november 2010 12:40

Ja. söndagen är inte slut å förhoppningsvis så blir det ett styrkepass ikväll men hittills denna vecka, eller från onsdag, så har sträckan blivit 51 km och detta på 4 timmar. *applåderar sig själv* Ändå så blev det ingen träning igår. Eller, ja, besök på Birsta en lönehelg kan nog pulsmässigt räknas med ett distanspass iaf...haha..


Passet idag... 14 minus, solsken, INGEN blåst och gnistrande snö. Önskade jag hade haft Ingela som sällskap, kunnat vissa Härnösand från sin bästa vintersida! :) Då hade det garanterat blivit Solumsrundan på ca 25 km men nu blev det istället Långsjön runt på 18. Dög bra. Rusar gärna när jag springer själv och det är ju inte så bra... km på 4.39 å det är väl skapligt såhär på vintern. Ville trycka på lite på slutet men kylan gjorde sig påmind och ett lock lades på luftrören så det var bara att lulla vidare.


Idag var dock benen pigga och farten sådan att det kändes som att jag skulle kunna springa huuuur läääänge som helst! Fasen va gött det är! Dock försvann all kraft efter att en hund blivit för närgången. Vad arg jag blev, stressad och ledsen. Får lite panik när hundar hoppar på mig. Såg att det var lös men antog att om gubben har hunden lös i tätort så har han superkoll på den.. haha.. naiva jag. Nu var det en valp så jag antog undermedvetet att den nog skulle hoppa lite. Och den hade lek i blick men jag blir ändå rädd eftersom jag inte känner hunden.


Så här är det för mig:

När jag springer så är mina tankar någon annanstans. Jag uppfattar saker omkring mig, kommande hinder o sånt. Jag är av den åsikten att hundar skall vara kopplade om ägaren inte har koll på dem. Det betyder att jag INTE vill ha en hund komma hälsa/busa eftersom det innebär att jag måste sakta ner = avbryta mitt löppass. Hunden är säkert jättesnäll och gosig men det är inte jag och jag tvekar inte att sparka och slå för jag är INTE inställd på att gosa med en hund när jag är ute och springer utan tolkar hundens närmande som ATTACK! På skogsbilvägar kan jag ha större förståelse men när jag befinner mig i tätort har jag nolltolerans mot detta! Och ja, jag vet att som löpare kan man komma fort och tyst, men jag tycker att man måste ha koll på sin hund ändå! BASTA! Tänk om jag haft löpvagnen med mig.. då hade jag garanterat kört på hunden! Ska jag måste hojta varenda gång jag springer om folk? *morr*


Nåja, rundan var fin trots hundmötet... bad/skrek åt ägaren att koppla sin hund eftersom jag är hundrädd, hörde hur han frågade hunden vad den höll på med... haha.. ja va fan tror du?

ANNONS
Av Bergman - 26 november 2010 21:09

Trotsar blåsten, snö och kyla och härdade ett pass i snöstorm i onsdags. Igår blev det dock ingenting eftersom jag var tröttare än tröttast, huvudvärk och allmänt loj men tog revansch idag.


Började dagen på bästa tänkbara sätt genom att kränga på mig springafortkläderna, lasta i 5-kilosvikten i ryggan och bege mig ut i kylan i 35 min. mumma...


Kom även ut på eftermiddagen, ett 50 min långt tempohöjningspass. 6*4mins tempohöjning hanns med. Hääärligt! Chåklan smakade bra till idol kan jag meddela.


Ser fram emot ett mellandistanspass imorgon innan frulle... frågan är om ryggan ska på eller om jag lyxar och springer utan...

ANNONS
Av Bergman - 23 november 2010 20:43

...fru bergman ta tag i sitt förfall gällande vinterträning...


Knåpning på träningsdagbok pågår och nu är det slut på de kassa bortförklaringarna och här ska plågas!


Fan va bra jag ska bli!


TRÄNINGENS TIO BUDORD

1 Du ska inga andra intressen hava jämte träning.

2 En dag utan träning är en dag utan mening.

3 När Du vilar tränar dina konkurrenter.

4 Den som tycker träning är roligt, tränar för lite.

5 Träning är ett tillfälle att tävla.

6 Så länge Du är seg kan du inte bli övertränad.

7 Det som inte dödar, det härdar.

8 Smärta är svaghet som lämnar Din kropp.

9 Många äro kallade, få äro utvalda.

10 Det finns många sätt att bli dålig på, men bara ett sätt att bli bra på: TRÄNING

Av Bergman - 10 november 2010 18:34

Japp.. jag känner mig som en colaburk som stått framme i solen... huvva. Gillart int... Allt sitter tight och obekvämt, sjukt tråkigt. Men, så blir det när man äter jäääättemycket och tränar jääääättelite. Försöker låta bli godsaker nu men har ju ätit så mycket socker den senaste tiden så det är sjukt svårt att låta bli.


Nåja, ska ut idag, om det så bara blir 20 min, väntar bara på att maten skall smälta lite i magen...

Av Bergman - 4 november 2010 15:02

jag klagar... jag vet. Jag är på skitdåligt humör, ångest, borde träna men har en kropp som bara är på väg att braka ihop så jag ska nog inte träna. Sover man inte så orkar man inte heller...


Gnällde på jobbet idag. Gnällde på min son... min son som inte sover. Hur trött jag och maken är, att det inte känns som att det kommer bli någon ände på detta.. att vi aldrig någonsin kommer få sova tillsammans i vår säng, ensamma, någonsin.. never ever... Jag är utan privatliv. Ja så känns det.


Får, av den där mamma som har ett barnbarn som är sjukt och som förlorat ett barnbarn, höra att jag ska vara glad att jag har ett friskt barn. Att alla som har ett friskt barn skall vara glada och det där med sömnen kommer gå över.


MEN VA FAN! Om sanningen ska fram, om jag ska skrapa lite på min märg så klart som vatten, klart som korvspa, klart av självaste faan själv så tror jag nog att min son kommer börja sova igen! Och för helvete, klart jag är glad över att min son är friskt! MEN, bland det jävligaste och mest ångestframkallande man kan göra är att jämföra människors livssituation och tala om för någon att denne minsann inte ska klaga för det finns de som har det värre.


Fanstyg vad arg jag blir. Jag vet att hon inte menade illa, hon vet inte allt om mig, hon vet ingenting om mig. Hon vet inget om mitt liv, hon vet inte hur jag mått, hon vet inte hur jag mår, hon vet inte vad jag varit med om och just därför blir jag så extra upprörd eftersom ingen ska ta för givet att någon annan har det värre än någon annan... Jag som inbillar mig att upplevelser (och dit räknar jag både sorg och smärta bland mycket annat) är individuella och inte kan jämföras, hur mycket du än vill...


Ångesten försvinner ju inte av att man får höra sånt därnt. Känner mig inte alls som världens sämsta mamma som gnäller över att jag inte får sova, men är du inte säker på hur jag mår och vad jag har i min ryggsäck så säg inte något sånt korkat! Snälla låt bli. Undantag för detta är de som står mig nära, människor jag öppnat mig för på tu man hand....


fan, ska nog gå hem nu... hem och springa lite, gå kanske.. fan, laga crossen! 

Presentation

Omröstning

Vars ska vi bo?
 Härnta
 Sundsvall

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Präktig småbarnsmor med Blogkeen
Följ Präktig småbarnsmor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se