Direktlänk till inlägg 4 november 2010
jag klagar... jag vet. Jag är på skitdåligt humör, ångest, borde träna men har en kropp som bara är på väg att braka ihop så jag ska nog inte träna. Sover man inte så orkar man inte heller...
Gnällde på jobbet idag. Gnällde på min son... min son som inte sover. Hur trött jag och maken är, att det inte känns som att det kommer bli någon ände på detta.. att vi aldrig någonsin kommer få sova tillsammans i vår säng, ensamma, någonsin.. never ever... Jag är utan privatliv. Ja så känns det.
Får, av den där mamma som har ett barnbarn som är sjukt och som förlorat ett barnbarn, höra att jag ska vara glad att jag har ett friskt barn. Att alla som har ett friskt barn skall vara glada och det där med sömnen kommer gå över.
MEN VA FAN! Om sanningen ska fram, om jag ska skrapa lite på min märg så klart som vatten, klart som korvspa, klart av självaste faan själv så tror jag nog att min son kommer börja sova igen! Och för helvete, klart jag är glad över att min son är friskt! MEN, bland det jävligaste och mest ångestframkallande man kan göra är att jämföra människors livssituation och tala om för någon att denne minsann inte ska klaga för det finns de som har det värre.
Fanstyg vad arg jag blir. Jag vet att hon inte menade illa, hon vet inte allt om mig, hon vet ingenting om mig. Hon vet inget om mitt liv, hon vet inte hur jag mått, hon vet inte hur jag mår, hon vet inte vad jag varit med om och just därför blir jag så extra upprörd eftersom ingen ska ta för givet att någon annan har det värre än någon annan... Jag som inbillar mig att upplevelser (och dit räknar jag både sorg och smärta bland mycket annat) är individuella och inte kan jämföras, hur mycket du än vill...
Ångesten försvinner ju inte av att man får höra sånt därnt. Känner mig inte alls som världens sämsta mamma som gnäller över att jag inte får sova, men är du inte säker på hur jag mår och vad jag har i min ryggsäck så säg inte något sånt korkat! Snälla låt bli. Undantag för detta är de som står mig nära, människor jag öppnat mig för på tu man hand....
fan, ska nog gå hem nu... hem och springa lite, gå kanske.. fan, laga crossen!
Idag var det dags för det 48:e Lidingöloppet. Jag hade ingen önskan att återuppleva förra årets kaos då jag knappt hann till start så vi åkte ner på fredagen hela familjen och roade oss med att åka tunnelbana, besöka sci-fibutiken, BR leksaker och Bu...
Ja, är hur synd som helst om mig! Jag är förkyld! Överväger amputation av allt ovanför axlarna eftersom det är där det smärtar och värker. Jag måste bli frisk nu! Så jävla otajmat! Nästa helg är det medel och stafett-SM och helgen efter det Liding...
Jag känner vemod. Jag har gått 6 år på Nylands skola och den erbjuder en unik miljö! Det är så otroligt tråkigt att inte någon startar friskola där, eller att man utnyttjat miljön ännu mer. Skolan ligger efter en liten grusväg, granne med en bo...
Först var jag skitglad över att jag fått en plats i dey fulltecknade loppet. Men, sen kom sommaren och förkylningen! Och tröttheten! Två träningspass på tre veckor, sen fem intensiva dagar på oringen. Därefter 4 pass på två veckor som sista uppladdni...
Idag var det dags för Höga Kusten marathon. Jag brukar springa halvmaran men kände mig inte sugen på att mala banan två varv så jag valde Multi singel istället; 20 km cykling (asfalt, grus, bred stig, smal stig), 500m simning, 8 km löpning. Spring...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 |
25 |
26 | 27 |
28 | |||
29 |
30 |
||||||||
|