Något offatbart har hänt. Alldeles för ung och levnadsglad har du lämnat jordelivet. En människa som påverkat mig otroligt mycket och jag hade inte varit där jag är om det inte varit för dig. Jag hade inte haft den karriär jag haft om det inte varit för dig, och jag kommer inte ha min succe till karriär jag tänkt ha i framtiden om det inte varit för dig. Du, min gamla tränare Per Lang har efter en kort tids sjukdom avlidit. Det gör mig arg och ledsen. Jag hann ju inte ens hälsa på dig, din gamla gubbe!

Du var min tränare under mina begynnande år i orienteringsvärlden. jag var väl runt 10-11 år när jag fick vara med i din träningsgrupp och det var intensiva år fram till mitt uppehåll som påbörjades när jag skulle upp i 18-klassen. Det var framgångsrika år som givit mig lärdom jag har nytta av idag...

Minnena jag har med dig är många och jag delar dom med flera andra, främst min bror som var med på många av alla våra strapatser! Alla träningar, alla läger, alla tävlingar... Du var en engagerad själ som jag lärt mig mycket av.

Livet är orättvist, det har jag lärt mig vid det här laget, men jag blir ledsen och förbannad ändå.

Träningar ja... på löprundorna skickade du iväg brorsan på lite extrasvängar eftersom han (då iaf) sprang lite fortare än oss andra. Den lilla rundan vi tog runt Mingen, på ynka två mil... haha... Men pepp var det, hela rundan. Eller det där lägret i Vålådalen då vi skulle springa till de "Gröna sjöarna". När tröttheten började komma krypande undrade många hur långt det var kvar, "2 km" blev svaret, när dessa var avverkade med råge kom frågan igen, "1 km" blev då svaret. När den där kilometern var avklarad var det enligt dig fortfarande 1 km kvar. Vi kom aldrig fram till de där sjöarna, men långt sprang vi... :)

Och alla läger vi varit på! Som den gången vi skulle på vårläger till Lurbo, IF Thors klubbstuga men körde helt fel. Passerade massvis med "bo" ställen men inte det rätta. Tillslut skulle du svänga in och fråga om vägen på en ICA-butik men snön föll ymningt så du såg inte att det var ett dike mellan vägen och parkeringen. Det stod två personer på parkeringen som såg allt och hjälpte oss upp... vi i baksätet skrattade nog mest. Ja, för skrattat har jag gjort med dig. om jag inte har helt fel körde du även på en gångbanan den resan och undrade då varför gubben du körde förbi viftade så argt... :)

En av alla de gånger du skuggade mig var du extra nöjd med eftersom du lyckades lura iväg mig totalt. Det var i trakterna av Fågelberget och det var något du gärna påpekade varje gång vi träffades... liksom den gång du iaktog hur min bror lurade iväg mig under en annan träning. Du skuggade inte bara själv, du fixade så andra skuggad för att vi skulle utvecklas, du var en fixare...

Midsommarorientering i Vålådalen. Jag, du och brorsan. Fanstastiska tävlingar men roligast var en av fisketurerna vi var iväg på. Den enda som fick napp var du, men det var inte vilket napp som helst utan det var dig själv. Japp, du skulle gå genom skogen, fällde inte ihop spöet, gick in i ett träd och fastnade med draget i ditt eget huvud. Jag fick hjälpa dig loss och självklart har jag påminnt dig om detta, fleeeeera gånger! Haha... ja, och sista dagen var det jaktstart på fjället. Brorsan hade en tuff bana, du tänkte att det skulle vara snällt att bistå som langare vid varvningskontrollen. Du kom tillbaka med ett stort leende samtidigt som du härmade hur brorsan, trött av banan och värmen, bara grymtade till svar på ditt erbjudande om sportdryck eller vatten och ryckte till sig första bästa mugg...

Ja, för du ställde upp. Jag vet inte hur många gånger du fått massera mina vader som blev stela som pinnar under ungdomsåren. Och hur du förstått och accepterat att jag betett mig som jag gjort när jag kommit i mål (jag slänger karta, kompass, skor, vad som helst) för att sedan försöka få mig att blicka framåt och inte gräva ner mig i det dåliga resultatet. Du har lärt mig mycket...

Jag skulle ju åka och hälsa på dig. Jag visste exakt vad jag skulle säga till dig, jag har funderat på det enda sedan jag fick höra att du låg på sjukhus. Jag skulle säga det till dig även om du antagligen inte skulle höra mig, skulle säga det där begreppet som Olle alltid sagt:

"Hörru, gamla gubbe, ligger du här och slöar?!

Upp med dig, det där springer du bort!"

Skratten har varit många, tonerna har inte alltid varit glada men du var ingen långsint man du Per. Jargongen vi hade var lättsam och lite speciell. Jag minns när jag med bara någon sekund inte tog mig till finalen på Sprint-SM för ett antal år sedan. Jag sprang då i Halmstads färger och när jag stod där och svor över resultatet kommer du fram och säger att det är klart jag inte kom till final, jag som blivit så tung! Jag kontrade antagligen med en fråga vad en sådan gammal gubbe gjorde på en tävling som Spring-SM...

Vem ska jag nu munhuggas med ute på tävlingarna? Du kommer att vara saknad, du gamle man!Gråhårig och långsam hade du börjat bli, men glad ändå. :)

Jag hoppas att jag skänkte dig i alla fall hälften så många skratt som du skänkt mig! Iår ska jag springa fort, i år ska jag springa bra och jag tänker göra det för dig Per!

Nytt år, nya möjligheter och jag är frisk efter en jul och nyår i förkylningens tecken.

Var i H-stad helgen före jul å träffade bästaste I&U. Hann med ett löppass och var ner till Malmö, kikade på glaskuben (musikhjälpen) på torget och såg Spamalot. Så jävla bra!

Nytt år, ny säsong och jag ska bli het som satan tänkte jag. :) Ev. träningsläger i Spanien i februari... måste forska om detta på måndag. Är ju Brasilien som MWM går i i sommar och det skulle jag grymt gärna åka på! :)

Jobbet är superkul, superintensivt och superspännande! Som ett kinderägg eller nåt. Hoppas på högre deltagande på jobbträningarna. Är så jäkla kul att folk testar springa på vintern, det går ju faktiskt! :) Även om det inte går i katastroffart så är det ett av de bästa passen i veckan! Gillar att få med mig folk ut och få dem att fastna för löpning! Inspirerar mig så sjukt mycket!

Imöra väntar nog ett litet kortare pass och därtill hänsynslös styrketräning. Nu skall trivselkilona bort. Deffning pågår...

Men koooom igeeen! Jag MÅSTE ju skörda!

Av mig själv. Helt själv. Tog inte ens med mig kläder till Finland bara för att jag skulle hålla mig från att springa. Min kropp behövde vila efter lite väl ivrigt tränande, känner mig dock som den mest svullna människa just nu och mumsandet av godis gör ju inte saken bättre.

Utebliven styrka råder fortfarande, irriterande. Nytt försök i helgen, gäddhänget ska BORT!

Imorgon blir det minst ett pass med. Ska springa på jobbet. Överväger dock tidig uppstigning för att utmana crossen i 40 min alt, ge mig ut och springa lite...

Undrar vad jag gjort fejjan för övrigt, för jag släpps inte in!!! Hms...

...öppnade jag upp mig. Kändes rätt och kändes bra.

Annars har dagen bestått av vila vilket gör att det SKRIKER i mina muskler av iver att få ge sig ut att springa. Är sjukt sugen på att ägna två timmar till att fisa runt Solum imorrn. Finns du där ute, som springer en km på 6 min, myyyycket, myyycket välkommen att göra mig sällskap! Rundan mäter ca 25 km men är värt allt besvär.

Crossen fungerar för övrigt så nu är inte kyla = vila... för medan du vilar så tränar dina konkurrenter!

Ska börja fila på nästa års målsättning, börjar väl bli dags för det..

Denna vecka blir en lugn vecka eftersom Mathias jobbar kväll och då är det svårt att komma ut på kvällen. Måste jag ju packa in den lilla gossen i vagnen och eftersom temperaturen varit typ 17 minus på kvällarna så har jag besparat honom den upplevelsen...

Nepp, så det är mornarna som gäller, dock är det inte kul att ge sig ut när det är med än 15 minus, då vänder jag gärna på mig och sover lite till istället.. Igår blev det inget springa alls, hade tagit med mig kläder till jobbet men avvek för att leka bärgare istället... Körde dock styrka igårkväll.. *klapp på axeln* Japp, jag är ju sådär konstig och en av favvoövningarna just nu är att med skivstång på axlarna kliva upp och ner från en köksstol.. haha... Saknar dock lite vikter och ett par 10-kilosvikter måste införskaffas. Behöver det till utfallen...

Fick längtan till vår igår, då det töat på baksidan så jag kan fjanta runt med utfallssteg med vikt fram och tillbaka.. fasen vad grym jag kommer vara till sommaren! :)

Har även tänkt på ett experiment jag skulle vilja göra. Eller vill att någon annan skall testa. Såhär i "gånerivikthysteri" med dieter å annat skit så önskar jag att någon som vill gå ner i vikt skiter helt och hållet i vad personen äter men börjar träna 5 dagar i veckan á 30-60 min minst. och då snackar vi träning så man blir svettig och så att det gör lite ont i kroppen, ja, för det gör ont om du tränar rätt, ont fast på ett bra sätt... Skulle vilja se hur det går för den personen att gå ner i vikt... eller, vi pratar ju inte vikt, skulle vilja se hur den personen sedan mår och hur personen tycker kläderna känns, för det är ju den bästa måtstocken...

Nepp.. jobba lite, vid 11 ger jag mig ut på pass 1 tillsammans med några kollegor. vid 17 är det tempohöjning som gäller, alt, backintervall bredvid huset i 40 min.. vi får välasi...

Ja. söndagen är inte slut å förhoppningsvis så blir det ett styrkepass ikväll men hittills denna vecka, eller från onsdag, så har sträckan blivit 51 km och detta på 4 timmar. *applåderar sig själv* Ändå så blev det ingen träning igår. Eller, ja, besök på Birsta en lönehelg kan nog pulsmässigt räknas med ett distanspass iaf...haha..

Passet idag... 14 minus, solsken, INGEN blåst och gnistrande snö. Önskade jag hade haft Ingela som sällskap, kunnat vissa Härnösand från sin bästa vintersida! :) Då hade det garanterat blivit Solumsrundan på ca 25 km men nu blev det istället Långsjön runt på 18. Dög bra. Rusar gärna när jag springer själv och det är ju inte så bra... km på 4.39 å det är väl skapligt såhär på vintern. Ville trycka på lite på slutet men kylan gjorde sig påmind och ett lock lades på luftrören så det var bara att lulla vidare.

Idag var dock benen pigga och farten sådan att det kändes som att jag skulle kunna springa huuuur läääänge som helst! Fasen va gött det är! Dock försvann all kraft efter att en hund blivit för närgången. Vad arg jag blev, stressad och ledsen. Får lite panik när hundar hoppar på mig. Såg att det var lös men antog att om gubben har hunden lös i tätort så har han superkoll på den.. haha.. naiva jag. Nu var det en valp så jag antog undermedvetet att den nog skulle hoppa lite. Och den hade lek i blick men jag blir ändå rädd eftersom jag inte känner hunden.

Så här är det för mig:

När jag springer så är mina tankar någon annanstans. Jag uppfattar saker omkring mig, kommande hinder o sånt. Jag är av den åsikten att hundar skall vara kopplade om ägaren inte har koll på dem. Det betyder att jag INTE vill ha en hund komma hälsa/busa eftersom det innebär att jag måste sakta ner = avbryta mitt löppass. Hunden är säkert jättesnäll och gosig men det är inte jag och jag tvekar inte att sparka och slå för jag är INTE inställd på att gosa med en hund när jag är ute och springer utan tolkar hundens närmande som ATTACK! På skogsbilvägar kan jag ha större förståelse men när jag befinner mig i tätort har jag nolltolerans mot detta! Och ja, jag vet att som löpare kan man komma fort och tyst, men jag tycker att man måste ha koll på sin hund ändå! BASTA! Tänk om jag haft löpvagnen med mig.. då hade jag garanterat kört på hunden! Ska jag måste hojta varenda gång jag springer om folk? *morr*

Nåja, rundan var fin trots hundmötet... bad/skrek åt ägaren att koppla sin hund eftersom jag är hundrädd, hörde hur han frågade hunden vad den höll på med... haha.. ja va fan tror du?

Trotsar blåsten, snö och kyla och härdade ett pass i snöstorm i onsdags. Igår blev det dock ingenting eftersom jag var tröttare än tröttast, huvudvärk och allmänt loj men tog revansch idag.

Började dagen på bästa tänkbara sätt genom att kränga på mig springafortkläderna, lasta i 5-kilosvikten i ryggan och bege mig ut i kylan i 35 min. mumma...

Kom även ut på eftermiddagen, ett 50 min långt tempohöjningspass. 6*4mins tempohöjning hanns med. Hääärligt! Chåklan smakade bra till idol kan jag meddela.

Ser fram emot ett mellandistanspass imorgon innan frulle... frågan är om ryggan ska på eller om jag lyxar och springer utan...